Det vi väljer att lägga på våra tallrikar har betydelse. Om vi äter enligt planetära hälsodieten räddas liv, utsläppen minskar, biologisk mångfald värnas och vi får ett mer rättvist livsmedelssystem.
EAT-Lancet 2025 är en vetenskaplig rapport framtagen av en internationell forskargrupp som visar hur vi kan äta hälsosamt inom planetens gränser. Den visar också att dagens livsmedelssystem påverkar negativt till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Samtidigt orsakar vår kosthållning sjukdomar som kan förebyggas genom bättre matvanor.
Det slås fast att fem av de sju planetära gränser som redan har överskridits är direkt kopplade till hur vi producerar och konsumerar mat. Det betyder att maten vi äter inte längre ryms inom naturens tålighet.
Lösningen är att ställa om till det som forskarna kallar en planetär hälsodiet. Den handlar inte om att alla måste bli veganer, utan om att äta mer växtbaserat och minska mängden animaliska produkter, särskilt rött kött. En sådan kost innebär mer fullkorn, baljväxter, frukt, grönsaker och nötter samt mindre kött, mejeriprodukter och ultraprocessade livsmedel.
Forskarna visar att om hela världen åt på detta sätt skulle livsmedelssektorns klimatutsläpp kunna halveras och upp till 15 miljoner dödsfall per år förebyggas.
”Det vi lägger på tallriken kan rädda liv, minska utsläppen, stoppa förlusten av biologisk mångfald och skapa ett mer rättvist livsmedelssystem”, säger Johan Rockström, en av rapportens huvudförfattare.
Stora vinster – för både människor och samhälle
Att förändra matsystemet är inte bara nödvändigt för klimatet, utan också lönsamt. Enligt rapporten är vinsterna för hälsa, ekosystem och klimattålighet värda mer än tio gånger de investeringar som behövs.
Men omställningen kräver politiskt mod, rättvisare stöd till lantbrukare och att företag och konsumenter drar åt samma håll.
🌿 🌿
Stockholm Recilience Center, som har flera forskare som deltagit i rapporten, presenterar rapporten på sin hemsida och här är översättning av den:
Fem av de sju överskridna planetära gränserna är kopplade till livsmedelssystem. Genom att omvandla produktionen och anta en ”planetär hälsodiet” kan vi halvera livsmedelsrelaterade klimatutsläpp och förebygga miljontals dödsfall, enligt EAT-Lancet-kommissionen 2025.
Den nya EAT-Lancet-kommissionen för hälsosamma, hållbara och rättvisa livsmedelssystem har tagits fram av ett internationellt team av forskare inom områden som nutrition, klimat, hälsa, ekonomi och jordbruk. Flera forskare från Centre har bidragit till kommissionen och spelat en central roll i arbetet.
Rapporten fastställer vetenskapliga mål för hälsosamma dieter, livsmedlens påverkan på planetära gränser och lägger grunden för ett rättvist livsmedelssystem – och visar hur långt olika delar av världen är från dessa mål.
”EAT-Lancet 2025 sätter rättvisa i centrum, inte bara som ett mål utan som en avgörande del för att möjliggöra omställning”, säger Centre-direktören Line Gordon, en av rapportens huvudförfattare.
Andra medverkande forskare från Centre är Anne Charlotte Bunge, Peter Søgaard Jørgensen, Costanza Conti, Amar Laila, Isabel Baudish och Johan Rockström.
Jämfört med 2019 års rapport gör den nya EAT-Lancet-kommissionen nu följande:
+ Uppdaterar den planetära hälsodieten och visar att den kan halvera livsmedelssektorns utsläpp av växthusgaser och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall årligen.
+ Kartlägger livsmedelssystemets påverkan på alla nio planetära gränser och konstaterar att det driver fem av de sju som redan har överskridits.
+ Identifierar sociala grundförutsättningar som krävs för att förverkliga rätten till mat, en hälsosam miljö, anständiga arbetsvillkor och inflytande, något som 3,7 miljarder människor saknar i dag.
+ Visar att endast 30 % av befolkningen står för mer än 70 % av livsmedelssystemets miljöpåverkan.
En diet för planeten
Den planetära hälsodiet som kommissionen rekommenderar innebär att människor världen över bör äta mer fullkorn, baljväxter, frukt, grönsaker och nötter, samtidigt som konsumtionen av animaliska produkter – särskilt rött kött – minskar.
”Man kan kalla detta en flexitarisk kost. Den är rik på växtbaserade livsmedel som fullkorn, frukt, grönsaker och baljväxter, men innehåller även en viss mängd animaliska produkter”, säger Line Gordon.
Dieten kan anpassas till lokala förhållanden, och kommissionen utvecklar material som visar hur detta kan se ut i olika regioner.
För att alla ska kunna följa den planetära hälsodieten måste vissa typer av produktion öka, medan andra behöver minska. Kommissionens modellering visar att den globala produktionen av baljväxter skulle behöva öka med upp till 190 %, grönsaksproduktionen med 42–48 %, medan animalieproduktionen skulle behöva minska med 22–27 %.
Stora fördelar
Den föreslagna globala omställningen av livsmedelssystemen kan ge enorma vinster för hälsa, ekosystem och klimattålighet – fördelar som enligt kommissionen är värda mer än tio gånger den nödvändiga investeringen.
”Att transformera livsmedelssystemet är en investering som minskar framtida kostnader och stärker våra samhällen. Det är särskilt viktigt att se över investeringar och stödsystem för jordbrukare, så att de inte lämnas ensamma med omställningens kostnader”, säger Line Gordon.
Centre-forskaren Johan Rockström, en av tre medordförande för kommissionen och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), betonar att rapporten tydligare än någonsin visar hur vi kan föda en växande befolkning inom planetens gränser:
”Genom att förena den senaste forskningen om hälsa och klimat visar den att det vi lägger på våra tallrikar kan rädda miljontals liv, minska utsläppen med miljarder ton, stoppa förlusten av biologisk mångfald och skapa ett mer rättvist livsmedelssystem”, förklarar han.
Att uppnå en sådan omställning kommer att kräva snabba politiska beslut, förändrade matvanor och globala finansiella incitament som stödjer rättvisa och hållbara system.
”För att driva utvecklingen framåt behöver vi modigt politiskt ledarskap, proaktiva företag och en växande efterfrågan på förändring från allmänheten”, tillägger Anne Charlotte Bunge, nybliven doktor och medförfattare till rapporten.
Vägen framåt
För att driva förändringen framhåller kommissionen allas rätt till hälsosam mat och efterlyser politiska åtgärder som gör den planetära hälsodieten tillgänglig och prisvärd, exempelvis subventioner, skatter på ohälsosam mat och begränsningar av marknadsföring.
Den lyfter också fram behovet av att bevara traditionella kostvanor, investera i hållbart jordbruk och minska matsvinnet.
Att skydda marginaliserade grupper och säkerställa att beslut gynnar det allmänna bästa – inte privata intressen – kommer att kräva bred samverkan mellan regeringar, näringsliv och civilsamhälle.
Rapporten i sin helhet finns på CirEkos faktabank HÄR
Text Ann-Sofie Granzell
