I norra Värmland blir den cirkulära ekonomin konkret. Inom projektet Cirkulär och hållbar handel, som drivs av CirEko, samarbetar företag i Torsby och Sysslebäck för att tänka om kring produkter, material och affärer – och visa att hållbarhet också kan vara lönsamt.
Redan när Ole-Marius Granerud fick möjlighet att starta sin bilverkstad fanns tankar om cirkulär ekonomi med honom.
– Nu får jag en chans att bidra till den cirkulära ekonomin, tänkte jag när jag startade företaget, säger Ole-Marius Granerud.
Även om kanske inte alla tänker på det, så är just bilverkstäder och hanteringen av bilar en stor cirkulär verksamhet. Innan en bil slutligen skrotas tas upp till 90 procent av delarna om hand och används på andra bilar eller som råvaror.
– Vi tar alltid ett samtal med kunden för att höra om det finns intresse för att använda begagnade delar istället för nya vid en reparation. Det är det väldigt många som gör, för oftast är det både billigare och av samma kvalitet som nytt.
Över hela Sverige – och stora delar av Europa – finns ett nätverk av bilhandlare och bildemonterare, så tillgången till begagnade delar är oftast mycket god.
Ole-Marius Granerud arbetar också aktivt med att erbjuda kunderna alternativ som sänker bränsleåtgången för bilen, till exempel rätt däck.
Och sedan är det själva verkstaden, som ligger vägg i vägg med liknande men inte konkurrerande verksamheter, som reparation och service av husvagnar. Det öppnar för samarbete, vilket också är en viktig del av den cirkulära ekonomin.
Ett aktuellt exempel på aktiva val för klimatet är att verkstaden köper in begagnade trasor från kläder som annars troligen hade gått till förbränning. Nu kan de användas en gång till. Insamlingen av textil har ökat dramatiskt, och det behövs avsättning för alla de kläder som inte kan återanvändas i secondhandbutiker.
Butikerna Prima Sport med Eva-Lena Sahlström och La Rose med Kristina Jansson ligger vägg i vägg i centrala Torsby och är båda med i projektet Cirkulär och hållbar handel. Val av leverantörer är en viktig del av verksamheten. Det handlar om att hitta produkter som både har god hållbarhet i material och kvalitet, och som samtidigt har rimliga priser.
– Jag märker att det faktiskt blir fler och fler som frågar om hållbarhet. Särskilt bland de yngre, säger Kristina Jansson på La Rose.
Att tankar på hållbarhet går hand i hand med god ekonomi för butiken kan Eva-Lena Sahlström på Prima Sport intyga.
– Våra absoluta flaggskeppsprodukter är tillverkade helt av hållbara material, och kostar därför mer. Men de är väldigt populära och bidrar positivt till försäljningen – inte minst bland besökare från exempelvis Tyskland och Norge, säger hon.
När Michaela Lundell från hårsalongen Made by M&M tog sig till mötet med de andra företagarna och CirEko var hon först lite fundersam.
– Först tänkte jag: vad kan jag bidra med? Men sedan visade det sig att jag säkert kan göra en hel del, säger Michaela Lundell.
Vid företagsutvecklingen med CirEko väcktes tankar om att utvidga verksamheten till att också kunna hyra ut produkter, och på så sätt både få återkommande kunder och minska materialåtgången när samma produkt kan användas av flera innan den är förbrukad.
Energianvändning, kemikalier och återvinning var också ämnen som kom upp.
– Vi använder aluminiumfolie i verksamheten, och den går nog inte att ersätta. Men kanske kan den användas igen av någon annan? Det vet vi ju inte, men det är nog nyttigt att åtminstone tänka tanken. Och det kanske finns andra saker också att komma på, säger Michaela Lundell.
Näckåns RadioEL i det lilla samhället Sysslebäck, vid Långbergets fot, har av sina kunder kallats ”världens bästa butik”. Och butiken är ett äventyr i sig att besöka, med ett stort utbud av friluftsartiklar, hushållsapparater, färg, järnvaror och mycket mer. Totalt sett har den sju ben att stå på – något som är viktigt för att överleva i mindre samhällen.
Den exceptionella servicen är också något som utmärker butiken. Här får alla hjälp så långt personalen förmår. En viktig del är möjligheten att lämna in sin gamla produkt när man köper en ny. Det gör det superenkelt för kunderna att återvinna sina gamla produkter.
Friluftsintresserade kunder värnar om miljön och klimatet, och ägarna Maja Bönström och Ingemar Jonsson lägger ner stora ansträngningar på att se till att deras produkter tillverkas av klimatsmarta material och håller för lång användning.
Det gäller också hushållsapparater, där det handlar om att kanske inte ens ta in vissa sämre produkter.
Om det till exempel finns tre dammsugare – en för tusen kronor som inte är så hållbar, en för två tusen som är mittemellan och en för tre tusen som är gjord av återvunnen plast – kan man som butik välja att inte sälja den sämsta.
Friluftsvaror som är gjorda av hållbara material är också ett nutänkande, som till exempel kåsor. Rimligtvis vill inte den som är ute i naturen bidra till att den blir sämre.
– Om det till exempel finns dammsugare – en för tusen kronor som inte är så hållbar, en för två tusen som är mittemellan och en för tre tusen som är gjord av återvunnen plast – kan man som butik välja att inte sälja den sämsta och kanske prata med kunden om att välja den som är bäst för klimatet och miljön, även om den kostar lite mer, säger Maja Bönström.
Projektet Cirkulär och hållbar handel är ett samverkansprojekt mellan CirEko och åtta handelsföreningar:
Gävleborg: Handel Söderhamn – Bollnäsdraget – Hudiksvall Köpmannaförening
Dalarna: Unika Ludvika – Leksand Handel – Rättviks Handel
Värmland: Aktiva Arvika – iTorsby.
Huvudfinansiär är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Norra Mellansverige. Medfinansiärer är Region Gävleborg, Region Dalarna, Region Värmland och CirEko. Projektet startade i januari 2025 och pågår till mars 2028.
En stor del av samtalen med kunderna handlar om att överväga lite dyrare köp som håller i längden. Mycket av modeindustrins klimatpåverkan handlar om systemet med snabbmode – kläder som bara håller för användning några få gånger. Men detta är inget som erbjuds i Eva-Lena Sahlströms och Kristina Janssons butiker. Tvärtom ligger fokus på kläder som tål att användas om och om igen.
Text: Henrik Persson. Bild: Henrik Persson, Ann-Sofie Granzell
