Efter åtta års arbete presenterar det nationella forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption nu sina slutsatser. Forskningen visar att vägen mot en hållbar konsumtion är möjlig, men kräver skarpare politiska beslut och förändrade normer.
Teknisk utveckling måste kombineras med förändrad konsumtion inom områden som mat, boende, resor och prylar. Politiken behöver därför bredda fokus från enbart ”grön teknik” till även tillräcklighet: att sätta gränser för ohållbara konsumtionsnivåer.
Individuella och frivilliga åtgärder inte kommer räcka menar forskarna. Människor behöver stöd från samhället genom infrastruktur, prissättning, tillgänglighet och kulturella normer. I praktiken innebär det en mer aktiv politik. Styrmedel för att styra konsumtion är inget nytt – Sverige har länge använt regler och skatter för alkohol, tobak och farliga kemikalier – men forskarna menar att verktygen nu behöver användas inom nya områden.
Forskningen pekar på flera lösningar som är praktiskt möjliga redan nu. En matskatteväxling med lägre moms på frukt och grönsaker och högre skatt på kött och sockerdrycker skulle både gynna folkhälsa och minska utsläpp, utan att slå mot låginkomsttagare.
Regler mot produktförstöring kan stoppa slöseriet med osålda varor. I skolor kan klimatpåverkan från måltider minskas med 20–40 procent utan att elevernas nöjdhet påverkas negativt. Inom resor visar forskningen att färre långflyg och fler nattåg drastiskt minskar utsläppen. Forskningen visar dessutom att upp till 30 procent av dagens flygresor till mellersta Europa skulle kunna ersättas med nattåg om bokningssystemen blev smidigare, tågen modernare och restiderna kortare.
Över hälften av flygets klimatpåverkan kommer från långresor. Eftersom tekniska lösningar som fossilfria bränslen och elflyg inte ens till 2060 kan minska utsläppen tillräckligt, krävs därför mindre flygande även framöver.
Ett vanligt antagande är att klimatvinster från hållbar konsumtion ”äts upp” av ny konsumtion. Men Mistras forskning visar att detta inte alltid stämmer. Tvärtom har personer som avstår från bil, flyg eller kött ofta lägre utsläpp även på andra områden. Livsstilsförändringar kan därför ge större klimatnytta än tidigare sammanställningar visat.
Det öppnar också för att mjuka styrmedel, som stärker klimatvänliga normer, kan vara mer kraftfulla än vad man trott. Värderingar och demokratiska processer – exempelvis medborgarråd – kan bidra till att legitimera förändringar och ge politiskt utrymme för beslut som annars uppfattas som kontroversiella. I flera europeiska länder har sådana råd lagt fram förslag som är mer långtgående än den gängse politiken, men deras genomslag beror på att processen är politiskt förankrad.
Forskningen visar också att hur budskap om hållbar konsumtion ramas in är avgörande. För att väcka engagemang behöver kommunikationen skapa känslor, identitet och relevans – inte bara information.
I ett svenskt exempel har forskarna undersökt hur turismsektorn kan påverkas genom inramning. Genom att förankra hållbarhetsstrategier i etablerade värderingar som gästfrihet, respekt och stolthet över platsen kan även mer långtgående åtgärder få legitimitet. Att lyfta naturturism och bredda bilden av vad en ”riktig semester” kan vara är ett sätt att styra mot mer hållbara resval.
Sammanfattningen från åtta års forskning är tydlig: en hållbar konsumtion kräver en aktiv politik som kombinerar teknik, tillräcklighet, rättvisa och engagemang.
Det handlar inte bara om att göra det lättare att konsumera hållbart, utan om att förändra normer, stötta livsstilsförändringar och skapa strukturer som gör hållbara val till standard.
Text: Henrik Persson
