EU: Ministerrådet enas om 90 procent utsläppsminskning

En av EU:s tyngsta instanser, ministerrådet, har kommit överens om att stödja unionens mål för utsläppsminskning. De föreslår även en rad ändringar i regelverket. Nu ska frågan förhandlas vidare med Europaparlamentet. 

Ministerrådet har i dagarna kommit överens om att ändra den europeiska klimatlagen och införa ett bindande mellanmål för 2040 om en 90 procent minskning av nettoutsläppen av växthusgaser, jämfört med 1990 års nivåer. 

Ministerrådet flaggar samtidigt för att de efter en granskning kommer föreslå en revidering av klimatlagen och att det kan innebära en justering av 2040-målet. 

Texten som antogs anger rådets ståndpunkt inför de kommande förhandlingarna med Europaparlamentet som kommer att forma den slutliga lagtexten.

Ministerrådet vill ändra EU-kommissionens förslag och införa vad de benämner ”ökad flexibilitet” för medlemsländerna:

• Medlemsländer ska få använda internationella koldioxidkrediter för att betala andra länder utanför EU att genomföra klimatåtgärder istället för att genomföra dem inom medlemslandet. Detta får motsvara 5 procent av 1990 års nettoutsläpp i EU.

• En roll för inhemska permanenta koldioxidupptag inom EU:s system för handel med utsläppsrätter för att kompensera kvarvarande svårreducerade utsläpp

• Ökad flexibilitet inom och mellan sektorer och instrument för att stödja måluppfyllelse på enkla och kostnadseffektiva sätt, vilket gör det möjligt för medlemsstaterna att hantera underskott i en sektor utan att äventyra det övergripande framsteget.

ETS2-uppskjutning

Rådet införde också en bestämmelse om att skjuta upp ikraftträdandet av EU:s handelssystem för utsläpp i byggnader och vägtransporter (ETS2) med ett år, från 2027 till 2028.

Rådets ordförandeskap kommer att inleda förhandlingar med Europaparlamentet när detta antagit sin ståndpunkt, i syfte att nå en överenskommelse om den slutliga lydelsen av ändringen.

Bakgrund

Den europeiska klimatlagen antogs först 2021 och utgör den rättsliga grunden för EU:s långsiktiga klimatpolitik i linje med Parisavtalet. Den anger ett bindande mål om klimatneutralitet i hela ekonomin till 2050 och ett mål om minst 55 % minskning av nettoutsläpp till 2030. Den föreskriver också att ett mellanmål för 2040 ska fastställas.

Efter att ha publicerat kommunikén ”Europas klimatmål 2040” i februari 2024 lade EU-kommissionen fram ett förslag den 2 juli 2025 om att ändra den europeiska klimatlagen för att fastställa ett mål för 2040.

Senare, i oktober 2025, gav Europeiska rådet strategisk vägledning om vägen framåt för att fastställa ett mål för 2040. Ledarna betonade särskilt behovet av en balanserad strategi som bevarar och stärker EU:s konkurrenskraft samtidigt som omställningens sociala rättvisa säkerställs. De betonade också behovet av att ta hänsyn till osäkerheterna kring naturliga upptag. 

Text: Henrik Persson