Ett biobaserat material som kan ersätta korrugerad plåt i fasader och väggsystem – och samtidigt sänka klimatavtrycket drastiskt. Det är löftet bakom Wood Metal Sinus, en av de senaste innovationerna från svenska PaperShell.
Materialet, som tillverkas av 100 procent biogent innehåll, har utvecklats för att möta den ökande efterfrågan på fossilfria alternativ inom bygg och industri. Enligt företaget uppvisar Wood Metal Sinus ett markant lägre CO₂e-avtryck än traditionella fasadmaterial och kan användas både som fasad, i väggsystem och som bärande komponent.
PaperShell skalar upp – investering på 83 miljoner euro i Tibro
För att möta den växande marknaden förbereder PaperShell nu en stor expansion av sin produktionsanläggning i Tibro. Den planerade utbyggnaden, värderad till 83 miljoner euro, inkluderar automatiserade och modulära produktionslinjer för kompositkomponenter till flera sektorer: bygg, transport, elektronik, konsumentprodukter och försvar.
Projektet väntas få ett investeringsstöd på 40,3 miljoner euro från EU:s Innovationsfond. När anläggningen står klar ska kapaciteten öka till cirka 23 000 ton per år till 2030 – en skala som gör det möjligt att leverera biobaserade komponenter till storskaliga byggprojekt.
Ett nytt material – starkare papper, fossilfritt träsubstitut
PaperShell beskriver sin teknik som en ny materialgrupp som ”bygger upp papper till en starkare och mer motståndskraftig version av trä”. Genom pressformning skapas biogena och helt fossilfria komponenter som kan ersätta plast, aluminium och andra konventionella material.
Ambitionen är materialsubstitution i industriell skala – att göra det möjligt för tillverkare att ställa om både nya och befintliga produkter till en cirkulär bioekonomi.
Från pilot till industriell volym
Lanseringen av Wood Metal Sinus markerar ett steg i PaperShells strategi att ta klivet från mindre piloter till fullskalig industriell produktion. Med ökad kapacitet och stöd från EU hoppas bolaget att biobaserade kompositer ska bli ett reellt alternativ till fossilbaserade material i stora arkitektur- och infrastruktursammanhang.
Henrik Persson
